”Tidöavtalet
är ett nytt begrep i Sveriges politiska historia. Det var på Tidö slott i
Västmanland som moderater, liberaler, kristdemokrater och sverigedemokrater i
oktober 2022 slöt det avtal som i skrivande stund reglerar vår
regeringspolitik. Vänsterpartiets ledare gjorde efteråt några spydiga
anmärkningar om ”det nya högernationalistiska styret”, som i en tid då många
dras med oerhörda svårigheter sätter sig på ett slott och förhandlar om hur
Sverige skall styras. Hon nämnde att en besökare associerat till Harry Potter
och hans liv på Hogwarts trolldomsskola.[1]
Jag har inte hört någon motivering till varför det nya regeringsunderlaget
förhandlades fram just på Tidö – kanske det var så enkelt att man behövde
diskutera i avskildhet och att Tidö, som bedriver konferensverksamhet, då
föreföll lämpligt. Oavsett orsaken att mötet ägde rum där det gjorde, väcker
valet av plats associationer hos den historiekunnige – det nuvarande Tidö slott
uppfördes nämligen av Axel Oxenstierna, Sveriges störste statsman genom tiderna
och grundläggare av vår moderna förvaltning.
Det
ursprungliga Tidö hade uppförts någon gång i slutet av 1400-talet och tycks ha
varit avsett att kunna fungera som fästning under unionsstriderna. Genom
diverse ägarbyten kom borgen under tidig Vasatid i familjen Bååts ägo. I likhet
med Oxenstiernorna räknade de sitt ursprung till det medeltida Småland och i
likhet med dem hade man valt att tjäna hertig Karl i slutet av 1500-talet,
varför Bååtarna stod på den vinnande sidan i inbördeskriget 1598. Riksrådet Åke
Johansson till Tidö hade en dotter Anna. På andra sidan Mälaren låg det
Oxenstienska Fiholm, där unge Axel delvis växte upp. Det är oklart hur väl de
båda ungdomarna kände varandra men att de träffats som barn är sannolikt. I
vilket fall som helst stod bröllopet på Tidö i juli 1608.[2]
Kort därefter tillföll egendomen det
nygifta paret genom arv. Hur ståtliga titlar och framstående positioner än Axel
fick i framtiden, kom hans hustru att i sina brev alltid beteckna honom som
”herre till Fiholm och Tidö”.
Trots att
Tidös nye herre av förklarliga skäl sällan hade tid att besöka sitt gods
engagerade han sig ivrigt i dess skötsel och förbättringar. Av någon anledning
betecknades den medeltida borgen ”Oldenburg”.[3]
Med åren fann kanslern uppenbarligen att slottet måste moderniseras såväl av
representativa - som bekvämlighetsskäl. I stort sett tycks Oxenstierna själv ha
planlagt arbetet utan att anlita professionell hjälp. Först mot slutet av
1630-talet, då det mera av grundarbetena avslutats och flyglar och försköningar
skulle till, kallades experter som Tesssin och de la Vallée in.[4]
Som så ofta med stora byggprojekt fann Oxenstierna med tiden att allt blev
dyrare än avsett. Han erkände dock att han själv bar en del av skulden:
Eftersom han vistats i Tyskland många år för att bevaka Sveriges intressen i
trettioåriga kriget, hade mycket av bygget skett i hans frånvaro ”det jag
hemkommandes haver omkullriva låtit och så med dubbel kostnad byggt upp igen, förändrat,
förvandlat efter min fantasi… så att där jag allt hade rätt och tidigt fattat,
hade jag med tredjedelen av omkostnaden kunnat bliva förskonad.[5]
Kanslern oroade sig även för att allt som lagts ned på Tidö i längden skulle
visa sig förgäves eftersom ”när sådane hus komma i dess händer, som det anten(antingen),
intet sköter eller värderar, gå de snart till grund igen, och där de råka i
barna eller fattig mans händer, måste de av sig själva ruineras”.[6]
Gunnar
Wetterberg betecknar i sitt tvåbandsverk om Axel Oxenstierna Tidö som ”ett av
de bäst bibehållna 1600-talsslotten i landet”. Det används både för konferensverksamhet
och ”för gillen och andra samkväm” På sin hemsida uppmanar man turister att
besöka parken och ”känna historiens vigslag”. Trots att huset är privatägt
finns även möjlighet att besöka själva slottet.[7]
Och i oktober 2022 valde alltså moderatledaren att samla sina borgerliga kolleger,
inberäknat Jimmie Åkesson, på Tidö för att få till stånd en
regeringsöverenskommelse. Undrar om Kristersson kände byggherrens närvaro och
om Oxenstiernas exempel kan sporra regeringen att verkligen lägga manken till
under mandatperioden.[8]
[1] Se Nooshi Dadgostar om varför Vänsterpartiet röstar nej till Ulf Kristerssons regering - YouTube.
[2] Axel Oxenstierna var då en nära 25-års man som just gjort sitt inträde vid hovet. Följande år utnämndes han till riksråd och inledde därmed sin långa politiska karriär. Anna var omkring 30 och alltså lite äldre än sin make.
[3] Möjligen var det avsett som en provokation mot den danska kungaätten med samma namn, eller” klingade bra” med sin anspelning på de tyska furstarna. Den medeltida borgruinen går än idag under namnet Oldenburg.
[4] Nicodemus Tessin den äldre och Simon de la Vallée
[5] Ett konstaterande som mången efterklok kommunalpolitiker i våra dagar säkert känner igen.
[6] Skrivaren får här med blygsel bekänna att han inte vet vad uttrycket ”råka i barna” åsyftar. Det kan tänkas betyda ”komma i barnens(dvs. arvtagarnas), händer”, men eftersom Oxenstierna redan berört risken att huset kommer i händerna på ointresserade, verkar det lite för enkelt. Det kan också tänkas betyda råka i vanhävd, förfall, vilket är min personliga gissning..
[8] Denna text bygger huvudsakligen på Gunnar Wetterberg, Kanslern, Axel Oxenstierna i sin tid(2002), dej 1 s. 114-117 och del 2, s. 750-55.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar