Den kvinna
det här handlar om hör på sätt och vis till de mera spännande personerna i sin
tid. Paradoxalt nog beror detta inte på att hon spelat en framträdande roll
utan tvärtom på hennes obetydlighet. Hon är nämligen omgiven av färgstarka
kvinnor med fascinerande, dramatiska öden medan hon själv i slutänden fick ett rätt
ointressant men kanske just därför lyckligare liv än flera kvinnor i hennes
samtid och närhet. Hon hette Bessie)Elisabet), Blount, var dotter till en
engelsk lågadelsman och tjänstgjorde vid hovet på 1510-talet. Hon kom där att
under några år ha ett utomäktenskapligt förhållande med Henrik VIII men var en
av de ytterst få kvinnor denne kung sammanlevde med utan att göra henne till
sin gemål och drottning. Att hon så att säga undgick denna upphöjelse utgör faktiskt
det intressanta inslaget i hennes liv. Hon var också en av de kvinnor som fick
en livskraftig son med Henrik, även om han dog vid 17 års ålder.[1] Bessie kom, som de flesta kvinnor kung Henrik
intresserade sig för, till hovet i egenskap av tjänarinna hos drottningen(i
detta fall Katarina av Aragonien). Flickan var då ännu ganska ung.[2] Hon
beskrivs som glad och stimulerande att umgås med. Därtill var hon en god
dansare och sångerska, egenskaper kungen i hög grad uppskattade. Redan vid tolv
års ålder ska hon ha deltagit i ett maskspel som partner åt Henrik. Tre-fyra år
senare, kring 1517-18 inleddes ett förhållande mellan dem. Bessie fick dock
aldrig officiell status som HM konungens älskarinna på det sätt som redan vid
denna tid var vanligt i Frankrike och som under senare delen av 1600-talet
också skulle komma att ske i England. Även om alla visste att kungen hade ett
förhållande med Bessie, senare också med Anne Boleyns äldre syster Mary,
sköttes saken med en viss diskretion. [3] Sommaren
1519 födde Bessie Blount sonen Henry, som till tecken på sin kungliga börd fick
tillnamnet Fitzroy. Därmed var hennes förbindelse med kungen avslutad och hon
giftes bort med en man vars familj visserligen inte var adlig men ändå god nog
att röra sig vid hovet. Hans namn var Gilbert Tallboys. Även om Bessies mer
aktiva roll vid hovet alltså var slut var familjen inte bortglömd. 1525, när
det blev allt tydligare att drottning Katarina inte skulle få någon son,
upphöjdes plötsligt den sexårige Henry Fitzroy till hertig av Richmond och fick
samtidigt även en rad andra titlar och utmärkelser. Styvfadern Tallboys blev
riddare. Henriks far och farfar hade båda varit earl av Richmond innan fadern vann sin krona på slagfältet 1485 och besteg tronen som Henrik VII. Att Richmond nu upphöjts till hertigdöme var anmärkningsvärt eftersom det höjde Fitrroys status ytterligare. Han blev i det närmaste kunglig.. Även om varken konkreta fakta eller
politiska realiteter tyder på att Henrik VIII någonsin skulle ha övervägt det
vågade steget att utnämna sin oäkta son till tronföljare, kan han ha avsett att
bereda honom ett fint gifte. Kanske Fitzroys egen son i framtiden kunde ärva
tronen. Det finns uppgifter om att man diskuterat ett så pass vågat och ur
genetiskt synpunkt farligt steg som att gifta bort Henry med hans halvsyster
Maria, kung Henriks dotter med Katarina. Bessie Blount kunde alltså mycket väl
ha blivit stammoder till en kungaätt, i England eller på kontinenten. Nu blev
det som bekant inte så. Kort efter sonens upphöjelse förälskade sig kungen i
Anne Boleyn och ett nytt kapitel i Englands historia inleddes. Kort efter
giftermålet med Anne 1533 giftes Fitzroy bort med en kusin till den nya
drottningen, vilket visar att man velat knyta honom till den nya dynastin eller
stärka Annes egna band med huset Tudor. Henry Fitzroy dog barnlös sommaren 1536
vid 17 års ålder Hans mor var då inne på sitt andra äktenskap med en engelsk
adelsman. Bessie Blount dog 1540, ungefär 38 år gammal.[4]
[1] Den
andra kvinna som bevisligen lyckades prestera detta var Henriks tredje gemål,
Jane Seymour.
[2] Om alla
uppgifter stämmer var Bessie elva år då hon första gången förekom vid hovet,
med andra ord ännu ett barn. Eftersom hennes far ungefär samtidigt deltog i
kungens franska fälttåg kan man gissa att familjen inte varit istånd att ta
hand om henne och att drottning Katarina närmast fungerat som styvmor för
flickan.
[3] Det kan
noteras att inte heller vasatidens kungar hade älskarinnor vid sidan av
äktenskapet, åtminstone inte officiella sådana. Däremot levde flera av dem i
öppna ”samboförhållanden” med en eller flera kvinnor på en gång innan de gifte
sig Att som gift hålla sig med älskarinnor betraktades som ett brott enligt
kyrklig lag Inte ens den store Ludvig XIV kom helt undan efterräkningar och
moralpredikningar för sin öppna relation med Madame De Montespan. I Sverige
dröjde det ända till 1700-talet innan en gift kung höll sig med en officiell
mätress. .
[4] Denna
text bygger i stort på https://sv.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_Blount.
Se även Henrik VIII:s sex hustrur av
Antonia Friser i svensk översättning 1995 s.70-71,
96-97 och 121-122.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar