För nästan
exakt en månad sedan, 14 maj 2016, läste jag en artikel av en eldsjäl vid namn
Christian Dahlgren, som tyckte att Norrköping borde hylla minnet av Gustav IV Adolf.
Kungen kröntes där i april 1800. Det var upprörande, menade författaren, att stadsborna
inte verkade ha en aning om att en konung hade krönts och smorts i sankt Olai
kyrka. De borde känna sig stolta över
att Gustav IV Adolf valt just deras stad för sin kröning och använda detta som
ett säljande inslag i turistnäringen. ”Kom igen!” avslutar författaren
hurtfriskt. http://www.corren.se/asikter/ledare/christian-dahlgren-kung-att-marknadsfora-om4134259.aspx
Jag slår, som mina regelbundna läsare säkert redan insett, med glädje ett slag
för åminnelsen av historiska händelser och personer men jag ställer mig högst
frågande till tanken att använda Gustav IV Adolfs kröning som något sorts
varumärke för Norrköping. Det har nämligen knappast förekommit en kröning - och
förhoppningsvis inte något annat evenemang - i Sverige där så mycket trasslat
till sig på en och samma gång. Kallt och blåsigt var det, med snöregn i luften.
Den häst som kungen skulle rida på till kyrkan visade sig helt ohanterlig;
först vägrade den att hålla sig lugn så att kungen kunde sitta upp, sedan
tvärstannade den utanför ett hus där den fått godis under tidigare repetitioner
av kortegen. Man fick skaffa en ny häst åt majestätet. Det svenska riksbaneret
gick sönder i blåsten. Kronan var av fel storlek för kungens huvud så att det
gick hål på hjässan. Drottningen, som var lite krasslig, blev sämre av det
dåliga vädret och fick missfall. Rummet där festmåltiden efter kröningen hölls
var så trångt att det kändes som om man skulle kvävas. Också bortsett från de
många tragedier som präglade Gustav Adolfs regeringstid är det begripligt att
stadens invånare fortast möjligt ville dra en glömskans slöja över denna
närmast tragikomiska tilldragelse.[1]
En svensk
stad som verkligen borde slå på trumman för Gustav III:s olycklige son och
efterträdare är Malmö. Gustav IV Adolf uppskattade Skåne i allmänhet och, som
det verkar, Malmö i synnerhet. Han tyckte om landskapet, det milda klimatet och
naturens kontinentala prägel. Man får förmoda att också skåningarna själva
väckte hans uppskattning. Kanske fann han dem trevligare och mer tillgängliga
än släkten och högadeln hemma i Stockholm, en stad han ytterst ogärna vistades
i. I alla händelser hade han många skåningar i sin tjänst och engagerade sig
med särskilt intresse i frågor som berörde detta landskap.[2] Under perioden 1806-07 bodde kungen en längre
period i Malmö. Napoleonkrigen på kontinenten gjorde det angeläget för honom
att vistas nära händelsernas centrum. Eftersom kungen var enväldig förlades
regeringen till staden, vilket bidrog till att den ”placerades på kartan.”. De
gamla försvarsvallarna revs och ett torg började anläggas på platsen.
Representanter för Skånes adel tillkännagav att de tänkte kalla det Gustav Adolfs torg. Också drottning Fredrika
fick ett eget torg, fast utan att hennes namn nämndes. Hon fyllde för övrigt år
i Malmö 1807, vilket firades med en stor fest. Kungen lade sig också till med
mustasch under Malmövistelsen, vilket väckte en del uppseende i konservativa
kretsar. Man kan gissa att modet raskt spred sig bland stadens lokala toppar.[3]
Hur minns nu
Malmö denna sin storhetstid i politiken? Svaret är, nästan inte alls. Det är
bara de två nämnda torgen som erinrar om att Sveriges kung en gång residerade i
staden. Gustav Adolf har inte fått någon staty i Malmö, i motsats till Karl X
Gustav som erövrade Skåne med våld och säkert inte älskade Skåne på långt när
så mycket som hans sentida efterträdare gjorde. Nyligen beslutades att Malmö
skall få ett eget universitet, fira detta med att resa en staty över en
missaktad regent som älskade sitt Skåne och vars förtjänster alltför länge
skymts undan av hans olyckor och misslyckanden. Kom igen, Malmö!
[2] Wickman
s 106.Ända sedan sin födelse hade kungen dessutom en hel socken i Skåne
uppkallad efter sig. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Adolfs_socken,_Sk%C3%A5ne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar