Älskarinnor
och älskare är en vanlig företeelse inom kungahusen. Att en kung eller
drottning haft en utomäktenskaplig förbindelse har periodvis nästan tillhört
vanligheten. Det är förövrigt inte så underligt med tanke på kungligheternas
utsatta ställning: man kan tänka sig att sådana relationer utgjort och kanske
än idag utgör, ett sorts fritidsnöje och chans till avkoppling för kungar och
andra högt uppsatta personer. Ibland har älskarinnorna – älskarna, utövat
politisk makt. Särskilt från 1700-talet finns det flera exempel från Europas
hov: Potemkin i Ryssland, Pompadour i Frankrike, Struensee i Danmark, Godoy i
Spanien. En annan variant är när outsiders som fått politiskt inflytande
utpekats som älskare till en kunglighet utan att detta kunnat bevisas; kardinal
Mazarin i Frankrike och Rasputin i Ryssland. En mer ovanlig företeelse är när
en anhörig till kungens älskarinna lyckas förvärva inflytande och rentav bli
rikets ”premiärminister”. Så skedde emellertid i Danmark på 1500-talet. Den i
Sverige så beryktade Kristian II, ”Kristian tyrann”, var i början av seklet
dansk ståthållare i Norge. I denna egenskap lär han ha styrt rätt egenmäktigt
som den furste modell Machiavelli han redan var. En dag mötte han en ung
holländska i staden Bergen. Flickan hette Dyveke och var i de sena tonåren.
Hennes mor, Sigbrit, drev ett värdshus i staden.[1] Prinsen blev genast förälskad i den unga
flickan och inledde en relation med henne. Då Kristian år 1513 reste till
Danmark för att bestiga sin faders tron följde både Dyveke och Sigbrit honom dit.
De skaffade sig bostad nära slottet i Köpenhamn. Att Kristian två år efter
trontillträdet äktade prinsessan Elisabet, sondotter till kejsar Maximilian och
syster till den blivande Karl V, ändrade ingenting i hans förhållande till sin
älskarinna. År 1517 dog Dyveke plötsligt. Kristian blev förtvivlad. En
framstående adelsman som avrättades i slutet av året skall enligt traditionen ha
misstänkts för giftmord på mätressen. Efter detta ökade kungens misstänksamhet
mot adeln. Det finns emellertid
uppgifter om att mannen i själva verket anklagats för andra brott[2].
Dyvekes död innebar dock inte slutet på hennes mors karriär. Under kommande år
fungerade Sigbritt i praktiken som Danmarks premiärminister. Som sådan strävade
hon att främja borgarnas intressen men också att förbättra deras sanitära
standard. Hon utfärdade en lag som ålade dem att göra rent i sina hus,
åtminstone en gång i veckan, Det var också hon som var högste chef både vid
drottningens och kronprinsens hov. Att konungens ”styvsvärmor”, en borgarkvinna
från Holland, på detta sätt skaffat sig en ställning som något slags statsminister,
var naturligtvis oacceptabelt för rikets adel. Som så ofta då en outsider
skaffar sig politiskt inflytande viskades det om att magi hade ett finger med i
spelet. Det blev så småningom också populärt att anklaga ”mor Sigbrit” för att
ha initierat blodbadet i Stockholm 1520.[3]
Några år därefter störtades Kristian II både i Sverige och
Danmark-Norge.. Sigbrit följde honom i landsflykten. Kristians svåger Karl V
ställde dock som villkor för att ge exkungen sitt bistånd att han bröt med sin rådgivare.
Så skedde även. Vad som sedan hänt Sigbrit tycks höljt i dunkel.[4]
[1] Exakt
hur de träffades tycks oklart. Enligt en version skulle mor och dotter ha sålt
kakor på en gata i Bergen, då plötsligt prins Kristian kommit förbi, tagit för
sig av godsakerna och blivit förtjust i den yngre expediten. Detta påminner
starkt om legenderna kring hur Erik XIV mötte Karin Månsdotter. Enligt
Wikipedia möttes de på en fest i Bergens rådhus https://sv.wikipedia.org/wiki/Dyveke_Sigbritsdatter.
[2] Om
avrättningen verkligen var en följd av Dyvekes död påminner detta om Ivan den
förskräckliges häftiga reaktion vid hans första hustrus död.
[3] Med
tanke på att många borgare avrättades i blodbadet måste man ställa sig frågande
till detta. Det är naturligtvis möjligt att
Sigbrit ingivit kungen tankenn
att låta avrätta den svenska högadeln och att det hela, som så ofta gått över
styr nör massakern väl inletts.
[4] https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigbrit_Willoms
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar